IMG_3298

Min Lilla Pony

Det har varit mest positivt på senaste tiden med min lilla pony. Igår var Mods medryttare i stallet och hon sa att det var bästa ridturen någonsin, vilket kände så roligt att höra, då ja, den lilla ponyn kan vara rätt enveten och jobbig. Hon hade ridit ut utan några som helst konstigheter, han var glad och framåt och solen sken, perfekt helt enkelt.

Idag red vi ut med hagkompisen, Spirit, och ponyn skötte sig nästintill perfekt! Även när Spirit tyckte det var en jätteläskig hög, så kunde han ändå gå framåt och slappna av, och vi kunde både trava och galoppera uppför en backe på ut-vägen. På hemvägen kunde vi också trava! Bara en trevlig ridtur i alla gång arter utan några konstigheter eller hjärtat i halsgropen för att ponnyn håller på att explodera. Fantastiskt helt enkelt!

MEN, det ska alltid vara ett men, det är dags för Mod att få pedikyr, inom 1-2 veckor, och jag har kollat upp hovslagare som kunde komma i slutet av nästa vecka. Men tydligen har den lilla ponyn hört att skorna ska av snart, och bestämde sig för att kasta av sig ena framskon under ridturen. Suck, så nu måste jag se om hovslagaren kan komma tidigare, eller om jag måste leta efter någon ny.

nordsvensken Mod
Min Lilla Pony
IMG_3298

Ponyn kan!

Det går framåt, och det som känns bra är att det inte varit några större bakslag de senaste veckorna. Även om Mod har haft en hispdag har vi ändå kunna jobba igenom det utan några större incidenter.

Idag kändes lite som ett kvitto på att vi faktiskt har kommit någonvart. Jag red ut ensam på honom och det vara bara tjafs när vi precis lämnade gården, annars gick det fint. Var ett parti på slutet med ett par läskiga stenar, men det visste jag att han tyckte var jobbigt, då jag förra gången fick sitta av där och leda förbi, men inte denna gång!

Sedan jobbade vi i paddocken och kunde få rätt ställning, utan tugg och gap på volten i båda varven i både skritt och trav. Och sedan lyckades vi galoppera, göra en nästan okej galoppfattning utan bakutspark och galoppera kontrollerat! Hade någon sagt att vi skulle kunna göra det för bara en vecka sedan hade jag skrattat åt de. Vi gjorde ett par galopperingar till, på slutet började han att sparka, men vi kunde ändå hålla det kontrollerat, vilket är det viktigaste!

Jag red nu på postkandaret, vilket jag kan kontrollera honom på, jag tycker det är för skarpt och vill inte rida på det regelbundet, utan jag använder det när jag känner att det finns stor risk att han kan ta bettet och sticka och jag måste ha kontroll. Som när vi rider ut.

I helgen eller nästa vecka ska jag se hur det fungerar att galoppera i paddocken med vanliga bettet, om det fungerar får vi se hur jag gör ute sedan.

En liten bild från en annan dag när vi tömkörde.

DSC_0991