2017-11-08-13-22-22

Höstmörker

Jag avskyr allt mörker! Ska man göra något vettigt måste man vara på ridbanan på vardagar för runt om vårt stall är det svart. Då menar jag inte lite mörkt skumraskt utan helt svart! 

När jag fixat batterier till min pannlampa tänkte jag att vi skulle åt och gå lite i mörkret för att stärka självförtroendet, men man kan inte ta några längre turer och rida i skogen känns som att be om ett par brutna ben!

Tur att vi har reflexer i alla fall! För Mod syns inte alls när detvär mörkt! 

2017-11-08-13-22-22

Utan utrustning

img_2200sIbland måste man göra lite andra saker. Så idag blev det helt löst i paddocken med uppsittning. Mod älskar stolen, eftersom vid stolen brukar man få godis. Att godis kommer från mig när han ställer upp, verkar inte riktigt ha gått in än.

Tittar man på klippet, ser man dels när han vill ha godis, för då kommer godis minnen fram (visst ser han smart ut). Sen är det en bit där man ser att jag sitter och andas djupt. Det gör jag för att verkligen känna igenom min sits och, vad ska man säga, grund mig i hästen. Det finns ett jättebra talesätt på engelska som heter ”ground yourself”, som innebär att man hittar balansen och koncentrationen, vilket jag tycker sammanfattar det jag är ute efter.

Men även om vi inte kom iväg någonstans, är jag ändå nöjd med att jag kunde sitta upp utan problem och vi fick övat lite miljöträning med stol.

 

 

2017-11-08-13-22-22

Svärdsridning på en hand

Idag var det dags för tredje kavalleriträningen, som började katastrof men slutade med svärdsridning!

Dagen började hel-kasst med att Mod VÄGRADE gå in i transporten. Klockan tickade och jag blev mer och mer stressad, men verkligen sista minuten fick jag till slut på honom och vi kom precis i tid att kunna sadla och vara uppsutten i mangegen till klockan 10!

Grupp 1

Vi började som vanligt med grupp ett och red runt i kolonner på två och tre och sedan även upp på två linjer. Mod var riktigt duktig och vi halkade nästan inte efter en enda gång, fast denna gång hamnade vi inte heller längst fram i ledet någon gång. Jag kände verkligen att vi kunde hålla vår position någorlunda och det var nog ingen gång som Mod kände sig direkt trängd. Inte ens när hästen precis före brallade ur verkade han bry sig nämnvärt, förutom att hålla sig undan, men släppte det direkt.
Vi gjorde även öppna och sluta, men öppna så känner jag att vi kan rörelsen, men har inte farten framåt. Sluta därimot är jag inte helt hundra på att jag gör rätt. Jag vet också att han har väldigt svårt för den från marken, så det är något vi måste öva på.

Grupp 2 – svärdsridning

Sedan var det fika och genomgång, mycket trevligt. Men efteråt hade jag egentligen tänkt att vi skulle åka hem. Men vi fick, om vi ville, vara med och träna med grupp två, som skulle öva svärdsridning. Jag var noga med att säga att vi kan vara med, så länge vi inte stör de andra om det inte går jättebra, men alla sa att det går nog bra, så jag tänkte varför inte.

Övningen gick ut på att tre ryttare skuller rida runt varsina 3 hinderstöd och slå på de och sedan galoppera tillbaka. Låter ju enkelt, förutom att Mod tycket att nej, det gör vi inte. Så där sitter jag på 600kg häst som vägrar gå framåt. Och det blev många glada tillrop om skänklar och tillslut, ja men använd svärdet. Ingen reaktion… Till slut fick jag låna ett par sporrar och DÅ gick det! Men innan vi äntligen kom iväg satt folk och kiknade av skratt åt min envisa lilla åsna till häst. Som sagt det är tur att han är söt i alla fall!

Efter ett par vändor kunde vi till och med galoppera tillbaka! Det trodde jag aldrig! Och jag fick dessutom en heldrös med tips på vägen, som jag verkligen kommer ta med mig!

Reflektion

Detta var första gången jag red Mod på en hand, och dessutom under svärdsridning, och vissa stunder när allt föll på plats, kändes det verkligen bra! Sista galoppen var verkligen den typen av ridning som jag VILL rida, och som jag eftersträvar.
Om två helger ska vi träna för Arne Koets och jag kände mig lite orolig om vi verkligen ens var på någon nivå att få ut något av det. Men efter denna träning känner jag mig mycket mer förberedd och taggad!

Nedan finner ni ett par bilder och två filmer från dagens träning och svärdsträning.

Det är rätt dåligt ljus och ljud i de eftersom de är inspelade i ett mörkt ridhus som ekar, men jag hoppas ni kan ha överseende med det!

Ryttare med svärd
Genomgång inför träningen
RIda med svärd
Svärdsträning till häst
nordsvensk mod på svärdsridning
Linda och Mod

2017-11-08-13-22-22

Hur bra hästchef är du?

Jag var på en konferens med mitt jobb, och som vanligt avslutades den med en inspirationsföreläsning. Denna gång handlade det om hur man ska tänka för att bli ett attraktivt företag. Desto längre föreläsning led, desto mer såg jaq det, jag är faktiskt en hästchef.

Du är din hästs chef – en hästchef

För att om du tittar på det är du och din häst som ett företag. Oftast har du ett eller flera mål som du arbetar med din häst flera timmar i veckan (kanske per dag) för att kunna uppnå. Du har ansvaret och lägger upp vad sin häst ska jobba på och hur den ska göra, du är din hästschefs, med andra ord.

Om man verkligen vill utvecklas med sin häst kan det vara bra att reflektera över sitt eget chefsskap. Vilken typ av hästchef är du, och vilken chef vill du vara. Det finns de som pekar med hela handen och vill ha resultatet, men skippar hur personalen (hästen) känner. Det finns de som bara vill att det ska vara roligt och struntar fullkomligt i resultaten och det finns allt mitt emellan.

Inget av det behöver vara helt fel. Hästar är också individer och kan vara mer bekväma med helt olika typer av ledarskap. Vissa hästar tycker bäst om att bli pressade och bara få höra jag vill ha det här. Andra kanske behöver mer tid och få förstå vad och varför de ska göra det.
Siktar du på OS och VM kanske du måste vara mer resultat inriktad och inte kan ta hänsyn till hästen utan gå igenom flera hästar fram tills du hittar rätt. Är du istället en person som själv behöver snacka igenom saker och känna efter mer, kanske det kan gå i clinch om du har en häst som behöver en mer rak kommunikation.

Chefsstilen

En person kan också ha olika chefstilar och därför kan det vara så att man får tänka igenom för varje häst man rider, hur fungerar den här hästen och hur fungerar jag?
Man kan också fundera på vad vill jag att min häst tänker om mig? Man ska inte humanisera hästen, men det kan vara en bra tankeövning, om min häst hade varit en person, hur hade den sett på mig? Är jag tydlig eller otydlig i min kommunikation, är jag rolig? Kort stubin, tålmodig? Här finns det kanske inte heller finns något rätt eller fel, utan du behöver tänka igenom hur DU vill att er relation ska se ut.

Kunna förmedla sina mål

Om man tänker på sig och sin häst som ett företag där du är hästchef, så är det viktigt att tänka igenom hur man förmedlar informationen. Om du har bestämt att ni ska tävla i grandprix. Då blir det väldigt svårt att bara gå ut i paddocken och börja rida ett grand prix program. Din häst kommer inte förstå någonting (om det inte skulle vara så att du redan har en grand prix häst) och resultatet kommer antagligen vänta. Om du istället sätter upp målet, vi ska tävla grand prix, men sedan bryter ned det. Ni kanske behöver stärka bakbenen för att hästen sedan ska kunna göra ordentliga piruetter. Gå då ut och träna backträning för att stärka upp bakbenen. Börja inte med att göra piruetter. Ge hästen detaljerna som behövs för att kunna nå till det stora målet.

Feedforward – Inte feedback

En viktig byggsten är förtroende. En häst som har förtroende för dig kommer att ge dig så mycket mer.
Vi fokuserar ofta på feeback, vilket kan ge helt tvärtom effekt än vad man vill ha. För när man ger feedback så fokuserar man oftast på det negativa. Hästen trampar inte under sig, du får inte kontakt, hästen gör inte det, du gör inte datt. Det fokuserar också på vad du och hästen har eller inte har gjort.

Istället kan man försöka jobba genom feedforward – hjälp hästen att lyckas. Tänk igenom innan, hur gör vi för att övningen ska lyckas. Till exempel du behöver få en bättre sits. Istället för att rida sitt vanliga pass, kanske filma, titta och se att nej, det ser fortfarande dåligt ut. Tänk igenom innan HUR ska du få bättre sits. Kanske backa ett steg och få någon att longera dig och bara fokusera på sitsen.

Jobba tillsammans

Oavsett vad du har för mål med din häst, om du vill hoppa 150 eller bara ut och mulla i skogen, kommer det vara oerhört mycket roligare och enklare om ni arbetar tillsammans och inte bara samtidigt. Genom att tänka igenom dina mål, hur du förmedlar det till hästen och lägga upp träningen på ett sätta som fokuserar på att lyckas, så kommer du nå dina mål ännu fortare.

var din hästs chef, en riktig hästchef
Att vara hästchef är ett stort ansvar
2017-11-08-13-22-22

Relationen till hästen

Relationen till hästen, det är därför jag har häst. Ridningen är en del mitt hästeri, men det är långt i från allt. Jag har dessutom en häst som är väldigt känslig. Det tror man nog inte om man träffar honom. Han har mycket humör och åsikter, men bakom det tuffa yttre gömmer sig en ganska vek liten grabb.

Självklart skulle man kunna fysiskt ”piska” fram honom, men med vilken glädje kommer han göra saker? Ingen alls. Vi har förhoppningsvis runt 20 år framför oss tillsammans. Med det i åtanke, så tar jag mer än gärna ett steg tillbaka i min ridning under något år eller två, för att kunna lägga grunden för vår relation. Med bra relation menar jag att Mod ska tycka det är kul att få vara med mig och så småning om tycka det är roligt att arbeta. Vi är inte riktigt där än, men det blir bättre!

Med en häst som tycker saker är roligt går allting mycket enklare, dessutom blir hästen mer avslappnad och lyhörd. Det innebär inte bara att det blir enklare att lära honom saker, men också då han är avslappnad, förhoppningsvis minskar risken för skador.

Så idag hade vi lite kravlöst relationslek i paddocken. Jag satte upp barbacka och huvudlagslöst från stolen, vilket gick jättebra. Sen kom vi inte direkt någonstans därifrån, men var ändå nöjd med att jag fick hoppa upp utan några knussligheter,

relationen till hästen
Relation är allt
2017-11-08-13-22-22

Team Mod Tipsar: Sadelupphängare av grimskaft

Har det också hänt dig att du åker iväg för träning/tävling/clinic och på plats finns det ingen ordentlig sadelupphängare. Vilket slutar med att sadeln hamnar på stallgolvet?

Det finns en väldigt enkelt lösning, och allt du behöver är ett grimskaft, och sadeln kommer hänga stadigt och ur vägen.

Se filmen nedan med vår första ”Team Mod Tipsar”

 

2017-11-08-13-22-22

Inkörning med skaklar

Eftersom det gick så pass bra med draglinorna gick vi över till inkörning med skaklar. Jag måste erkänna att jag var lite nervös, men det gick faktiskt bra!
Mats försökte sätta på en extra matta som tyngd, och då blev Mod lite nervös, men lugnade snabbt ner sig. Dock fungerade det inte då den grävde ned sig i sanden, så vi fick ta av den.

Men vi kunde gå runt i paddocken i båda varven, svänga åt båda hållen och stå still, utan några konstigheter. Fast när jag ser på filmen nu efteråt måste jag ge mig själv kritik. Jag håller nämligen väldigt kort i grimskaftet och det är nog min nervositet. Att jag var rädd att han skulle få panik och därav blev det nog så att jag höll honom kort, men som man ser på filmen hade det inte behövts alls.

Om man ska gå över till det som är bra. Måste jag säga att jag var väldigt nöjd med hur stilla han stod mellan skaklarna när jag tog av de. Nu stannade Mats filmen, men man ser hur jag börjar lyfta på skaklarna.  Det är för att jag försöker alltid öva på att skramla med saker bakom honom, så han ska bli trygg med att det skramlar.

häst med inkörningsskaklar
Inkörning med skaklar

Foto och film: M. Turesson 

2017-11-08-13-22-22

Helgen blev inte som tänkt

Den här helgen blev inte riktigt som tänkt. Jag skulle ut och segla hela helgen och efter jag varit i stallet fredag kväll åkte jag ut till skutan. Men lördag morgon när jag räckte mig efter teet vid frukosten så kände jag hur det blixtrade till i ryggen. Ryggskott. Jag härdade ut under lördagen där jag haltade runt på båten, men på kvällen bad jag om att bli hämtad i Mollösund. Väl hemma var jag kall, stel och hade suttit i en bil i en timme så kom knappt från bilen hem. Mitt problem är att ryggmuskeln krampar ihop när jag stretchat för lite och spänt mig för mycket, så i morse efter en natt med varma vetekuddar och bara fokus på att slappna av  var det mycket bättre. 

Men fortfarande stel som en pinne. Så Mats fick följa med till stallet istället och så fick han rida och jag promenera. Fast de fick vänta in mig vid flertalet tillfällen under turen. 

Pojkvännen med nordsvensken Mod
Mats och Mod
2017-11-08-13-22-22

Inkörning draglinor 

Igår kom de äntligen; vårt första riktigasteg till inkörninhäg Draglinor!

Då jag var på middag med jobbet kunde jag först hämta ut de idag. En kompis, och hennes kompis, kunde följa med till stallet, så efter jobbet bar det iväg till postutlämningen och sen stallet.

Mod lät sig snällt selas och stod kvar överallt jag parkerade honom, superduktig. Sä kopplade vi fast draglinorna med säkerhetskopplingarna och så kom det sanningensögonblick. Inkörning draglinor. Ingen reaktion, han trampa runt paddocken som han aldrig gjort annat. Vi tog rundan runt staller, inte ens problem när vi gick förbi den ‘läskiga’ uppställda båten.

Nu han ju blivit körd förut, men det var flera år sedan nu, och han var reagerat lite när saker slängt mot benen. Därför var jag lite orooc. Men med sele på var det inga konstigheter.

2017-11-08-13-22-22

Ridpass i höstmörker

Jag tycker hösten bara sprang på en. Nu blir det bäcksvart jättefort. Så idag satte jag bara på träns och reflexer för att rida lilla rundan runt stallet. Mod skrittade glatt framåt till precis utanför stallplanen….

Så jag satte av och så gick vi i raskt tempo istället. Så snabbt att han fick småtrava för att hänga på. När vi kommit mer än halvvägs, så vi var på hemväg satte jag upp. Och då hade han ett gott tempo så vi kunde göra öppna i båda sidor, vilket i alla fall kändes väldigt bra. Försökte oss på lite sluta och tyckte det blev ett par steg. 

Väl hemma försökte jag skritta runt i paddocken, men det blev tvärstopp. Så det var att vänta. Tllsists fick han börja snurra om han inte gick framåt och då kom vi till hörnet längst bort i alla fall. Sen var det svart, så tyckte det fick räcka.

Ridning i höstmörker
Medan man väntar ut hästen kan man ta selfies ?