Arne Koets träningshelg

Vilken helg! Allt har gått över förväntan, inget strul, bara fantastiskt rolig hästweekend!

I fredags kväll lastades Mod på för att åka den otroligt långa vägen till Kungälv (alltså nästgårds) för att slippa trassla med lastningen på lördag morgon när Arne Koets träningshelgen började. Allt gick jättebra, på under fem minuter var hästen inne i transporten, och dessutom verkade inte tycka det var allt för jobbigt heller. Inte ens när han fick stå i en ny del av stallet mellan två främmande hästar verkade han bry sig. Han bara mumsade på sitt hö och tyckte livet var ganska gött.

Lördag morgon var det först teori på morgonen. Tycker det är  lite synd om de av ryttarna som skippade detta, för det ger verkligen en bra grundförståelse till när man rider sedan, men det är deras förlust. Jag tycker det är väldigt intressant och ger en tid att fundera igenom hur jag sak försöka genomföra de olika rörelserna.

På min egna lektion fick jag först rida runt hinderstöd och göra öppna och slut kring det. Jag tycker egntligen inte själv vändingen är svår, det svåra är att försöka få in slutan i det hela. Sedan använde vi volter kring stöden för att känna in traven och det gjorde verkligen susen. En stor aha upplevelser var när jag fick ett svärd i handen och skulle slå på stolpar. Så sa Arne, tränaren, att jag skulle göra svärdsrörelserna även när jag inte var när stolparna. Och jag inombords himlade med ögonen och tänkte VARFÖR, så sjukt onödigt, men jag gjorde det. OCH VILKEN SKILLNAD! Direkt kände jag hur hela hästen mjuknade och volterna blev så mycket enklare att genomföra. Det var helt galet, jag trodde verkligen inte att det skulle göra nåt, och så bara föll allt på plats.

Kavallerilektionen övade vi sedan på galopp. Vi red först i kolonn för att sedan vända upp på linje och rida hela ridhuset. Först i skritt och sedan i trav. Det övningen gick ut på var att varannan häst var en stark galoppör (eller galoppfattare) och varannan var de som inte var lika duktiga på det. För sedan när man vänder upp gör man en öppna och när man sedan vänder upp sätter hästen in under sig och då är det lättare att få till galoppfattningen, dessutom har hästarna andra bredvid sig och flock känslan kommer komma in vilket gör att man får ett drag framåt. I teroin i alla fall. Mod gjorde inte direkt några galoppfattningar, men vi lyckades galoppera ett par längder i alla fall.
Det roligaste var sedan när vi var två gäng och skulle försöka forcera igenom varandras linjer i skritt, direkt när vi hade kommit igenom så blev det ”kull”. Då fick man göra precis vad man ville, bara att man skulle slå till de i andra laget på ryggen och då dog de, och de skulle göra samma på oss. Först utan svärd, och sedan med. Det var så roligt! Mod var så duktig och han kunde verkligen svänga runt, vilket ingen annan trodde, hade vi bara kunna sätta efter i galopp när de andra gav upp så hade vi dödat fler än de två vi tog!

På söndagen sedan var Mod ganska ”spookie” (tittig) när vi skulle rida och tänkte att vad bra, jag kan använda den energin. Men icke, Mod hade bestämt sig att han mest ville gå till dörren, så nog hade han energi, men mesta energin använde han för att motarbeta…. Det gick ändå ganska bra, vi övade lite mot stolparna igen och sedan fick vi lite lansträning, då vi skulle göra det på kavallerilektionen. Jag fick verkligen känna att jag måste trampa NED innerbenet, när jag ska svänga och inte svänga fram det, som jag gärna gör. Så fort jag verkligen trampar nedåt med benet kände jag skillnaden direkt. OCH INTE TA I INNERTYGELN. Så fort jag blir trött och/eller inte tänker så hänger jag mig i innertygeln när jag ska svänga, vad gör han då? Faller ihop med insidan och blir en makaron. Istället för att bara använda höften. Det är en mer fysisk jobbig manöver, men resultatet blir mycket bättre, och kontrollen blir bättre. Men det är 25 år av felande som ska läras om, så det är bara nöta nöta nöta.

Kavallerilektionen var ännu roligare på söndagen då tränade vi med infanteriet och skulle bryta igenom en pikbarrikad. Det gör man genom att man kavalleriet har lansar och sedan rider två hästar lite framför de andra och de viker bort pikarna åt varsit håll. Vilket gör att alla pikarna trasslar i varandra och blir lättare att vika undan. Sedan faller de andra hästarna in bakom de som en plog och tar sig igenom. Detta gjorde vi först i skritt, sedan i trav och faktiskt i galopp på slutet. Nu fattade inte Mod galopp innan, men efter vi brutit igenom var den galoppfattning som var klockren. Det var nog den bästa vi gjort!
I början när vi stod där allihopa, infateri och kavalleri och skulle bryta igenom tänkte man att vi kommer aldrig kunna göra detta i galopp utan att någon dör! Det är pikar, lansar och dessutom hästar på flera hundra kilo, men det gick och det är sån grym självförtroende höjare både för en själv och hästen när man kommer igenom och man lyckas.

Det är så roligt att komma iväg och nog för att det var grym hästträning, men det hade inte varit det om det inte varit för alla härliga människor! Man blir så motiverad och alla har sina funderingar och problem. Nog för att man är trött när man kommer hem på kvällen, men det har ändå varit en sådan livsenergi påfyllning!

En av de sakerna jag verkligen jobbat med sedan sist är min sits. Jag kände verkligen hur min sits var helt värdelös. Dålig balans och mycket framå. Därför blev jag glad  när jag nu jämförde min sits från i höstas och denna träning, för det är som natt och dag! Det känns som jag slänger upp den här bilden i för alla, men se skillnaden! jag kan knappt tro det!
Jag är inte på hemma än, men det är på god väg och framför allt det hjälper att öva!



Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *