2017-11-08-13-22-22

Arne Koets Clinic

Vilken helg, på alla sätt och vis!

Jag kom i sista stund med på grund av ett avhopp på Arne Koets clinic uppe i Lidköping, vilket tar 1,5-2 timmar och köra, så jag tänkte att jag skulle åka i godtid på fredagen ( det var lördag-söndag). Så jag möter upp med lasthjälpen i stallet, kopplar på släpet, kollar belysningen. Ingen lampa funkar…. Happ, bara att skruva i sär kontakten och alla sladdar var urdragna. Vi tyckte inte kopplingen såg någonstans ut som i manualen och efter 3 timmar så kom Mats ut och skruvade ihop den som den skulle vara. Så istället för att komma fram vid 20-tiden som tänkt, rullade jag in på stallplanen utan för Lidköping vid halv tolv. Men fram kom vi i alla fall.

Det blev en tidig morgon för jag var först ut klockan åtta, men det var faktiskt ganska skönt. Vädret var soligt, men väldigt blåsigt, så ganska kallt. Jag hade funderat innan vad jag ville fokusera på och även om Arne är grym att träna dressyren för, så kände jag att det kan jag göra för andra, men det finns ingen annan som kan fäktningen och jag vill verkligen lära mig riktig svärdsteknik. Så jag sa det att jag vill helst fokusera på fäktning och då också teknik. Inte bara banka på någon annan, utan faktiskt förstå vad man gör. Sagt och gjort, Arne stod på en stol och jag fick öva på bindning och avstånd. Jag har bara gått på fäktning i knappt två månader, men jag kände vilken otrolig skillnad det var för mig, för jag hade nu en helt annan förståelse för vad Arne pratade om. Han behövde inte förklara vad binding är och vad jag ska tänka på, utan jag förstod direkt syftet med övningen eftersom vi gör liknande på fäktningen till fots. Med det sagt så var inte övningen enkel, men jag kunde komma in i den mycket fortare, Sedan övade vi lite hugg och garder. Varav jag en gång råkade slå stackars Mod i huvudet, som tur var är han tjockskallig och det var inte så hårt, så han brydde sig inte nämnvärt, men ändå, speciellt som Arne sekunden innan ”see so you dont hit your horse in the head”…. Tur att det bara är plast.

Efter jag tagit in honom stod jag och kollade en stund, men då var det någon som sa att Mod höll på att rulla sig i boxen. Nog för han gillar att sova liggandes, och tycker om att rulla ut i gräs, men inne brukar han inte göra det. Tog ut honom och han verkade inte riktigt sig själv. Så tog ut och gick med honom, då var han knappt intresserad av gräset, vilket gjorde mig ganska alarmerad, gick ett par varv till, tog in han igen, tittade inte ens åt sitt hö. Lyssnade på magen, och väldigt lite magljud, så tog ut och gick med honom ännu mer. Då började han visa intresse för gräset i alla fall, och verkade inte lika nere. Gick ett par varv till och travade lite. Gick in och då ville han äta hö, så band upp honom så fick han äta hö medan jag mockade, och sedan fortsatte jag gå med honom lite till. Då hade han börjat få mer magljud igen. testade att ställa in honom och han la sig i alla fall inte ner. Sen ställde jag ut honom i en mindre hage då han började visa sitt egensinninga hungriga jag igen.
Senare kom jag tillbaka, gick med honom något varv, så när jag släppte tillbaka honom så rullade han sig, men när jag sa till han ställde han sig direkt upp, och såg mer ut som en sån där ”kliar gott” rullning. Såg även på grimman innan att den var lerig, men en annan sa att hon sett honom rulla sig, men då också bara ner-klia gott- och ställa sig. Så sedan verkade han helt okej.

Efter lunch hade vi melee träning. Dels lite ridning på linje och vändingar och vad svårt det är med ett helt nytt gäng som inte gjort det innan. tillsammans. Det blev kaos ganska fort. Sedan delades vi även upp i lag och skulle ”döda” varandra med svärden. Jag dog mest hela tiden, mest för att folk kom för nära och jag inte kunde backa undan, för att min häst är för trög och så blev jag ned svärdad. Men det var rolig.!
Det var en kille som hade en jättesnabb häst som var jättesvår att död på eftersom han bara raceade. Men då hade Arne en annan övning där alla skulle ta honom, vilket var ganska intressant, för att om den som alla var ute efter tänkte till kunde han uttnyttja att de som var ute efter honom var i vägen för varandra. Jag fick in ett par galoppvänder på Mod också, vilket jag var mest stolt över, även om det inte alltid var åt rätt håll, men jag kände att när han fick galopp så galopperade vi ett stund åt det hållet som han ville, för att sedan kunde jag fånga upp honom i galoppen och göra det jag ville. Jag var nöjd med galopp hur som!

Söndagen började med teori, och då kom även två som jag känner som bor i närheten som fotfolk, vilket var väldigt roligt. Sedan fortsatte vi med meleen. Meleen för dagen inleddes som dagen innan med lite formationsridning, vilket gick lite bättre, men fortfarande lite svajigt och sedan igenom ridning av två linjer mot varandra. Sedan delade vi åter upp oss i lag och skulle döda det andra laget. Det kändes mycket bättre än gårdagen, alla började få koll på sina hästar, jag kände att jag faktiskt på ett bättre sätt kunde ta in vad folk gjorde med sin svärd och avstyra de hugg som kom mot mig. Jag själv är lite feg med huggande när folk inte har mask på sig, men jag lyckades döda minst två i alla fall!

Dagen flöt på i ganska bra tempo, men sedan hände det som inte ska hända, en ramlade av sin häst och gjorde illa armen, inget som inte läker, men fortfarande en ordentligt skadad arm. Det kändes så knäppt för att här hade vi varit tio hästar i ett kaos av svärd och galopp med hästar som inte känner varandra, och inget händer. Sedan under en enskild lektion så händer det. Men alla sa det att vi är ju alla fullt medvetna om risken vi tar med att hålla på med hästar, ett halvt ton flyktdjur med egen vilja. Så med en ordentlig reality check så fortsatte sedan dagen efter lunch.

Eftersom jag ville fokusera på fäktningen förslog Arne att vi skulle öva på dueller, vilket jag inte var sen med att tycka det lät som en väldigt bra ide. Jag och två till hade en trippellektion. Där vi först red med lansar, full fart över ridbanan, vända och sedan tillbaka. Det gick mycket bättre än förra gången, och framför allt  först gången, men Mod hade lite svårt att vända då han helst ville gå till dörren av paddocken. Men jag lyckades okej att hålla galoppen samt lansen. Denna gång var det en mer ”riktig” lans, och inte bara en rundstav, och förra gången föll jag ihop som en säckpotatis och, det var inte helt perfekt denna gånfg, men det var så mycket bättre.
Efter det övade vi på att rida runt varandra i en cirkel för att få in avståndet och rätt hugg teknik och sedan lite olika hugg och garder för dessa. Det jag tyckte var roligt var att man kunde använda parerstången att just parera undan hugget med. Väldigt skojigt!

Som vanligt gjorde alla härliga människor med sina underbara hästar hela helgen! Och man kommer hem med så mycket inspiration och ideer och tankar. Mitt nästa mål är att till nästa Arne kurs med häst, som antagligen blir i höst, ska vi  gjort  terre-a-terre, åtminstonde på marken. Det är mitt mål för nu, och det känns som ett bra mål, för det innebär att jag måste jobba pån att stärka galoppen och bakbensarbetet. Och med en terre.-a-terre kommer så mycket annat kunna falla på plats.

Här är lite bilder och filmer från helgen, men det kommer komma mer!

 

2017-11-08-13-22-22

Pluvinel Lesson One in Trot!

We keep following the Pluvinel book and have now got to trot. It was much easier than i thought it would be to keep him in trot. He had actually speed forward, which is not always the case. Pluvinel says that many horses ”click” their knees together at first, but I did not experience anything like that. But what i did reflect on is that he sometimes get a bit heavy in the front, but pluvinel says one should do the trot for about ten to eleven days and i think that maybe the horse will learn, or as he get stronger, himself put more of the weight int he back as it is more energy effective. But we will see.

2017-11-08-13-22-22

Pluvinel Lesson One: Day 3

Last day with the walk on the volte. Today it went better, he started to understand what I wanted him to do. Also I realized that it is the right side we usually struggle with, so no wonder left side felt better.

Not much to say about to day, only I am soi corious on how we will manage the trot, especially to keep position. But we shall see

2017-11-08-13-22-22

Pluvinel Lesson One: Day two

Day two of the Pluvinel lesson one. Today I did some adjustements, I put on the longer reins I usually have for driving and put on each side of the cavasson. As Pluvinel says he put both reins on the pole, which I believe is to make it easier to get the horse to aim his head at the pole an thus get the croup outside the volte.

It was, as I anticipated, much harder to get him to actually get the croupe in an outer circle. I believe it would be much simpler if I actually could do it as Pluvinel says, with two persons and one is at the horses thigh. I ended up with shorter reins and a bit different position. I got to priorities the croup to be in an outer volte, against holding still as a pole.

It may look like I use the whip alot, but it mostly because Mod wanted to fall into ”my space” (which I say a number of times) so I mostly used the whip just keep him out on the circle. Also to try to get his croup to move out. I was suprised that I actually thought his left side was easier, and that is the side we usually struggle with.

2017-11-08-13-22-22

Pluvinel lesson one

I will write this in english as maybe it can be of some intrest for non-swedish speakers.

For one I have started to train HEMA (historical european martial arts), more specific sword and buckler, but one thing that you do in hema is study maniscripts. So I got intrested in manuscripts of mounted combat and got to read Antoine de  Pluvinels La Maneige Royal or Linstruction du roy, In this book Pluvinel describes to the King of France how he schools both horse and rider.

He gets into how the schooling of the horse and starts with, what we today, call lounging. As of what I understand from Pluvinel he has developed a very fast paced method where the horse in a short time will preform the movements we today are in quite awe off, the courbette and terre a terre.
As I have decided to take a time out from riding for a week or so I decided that it could be fun to see if I can follow his instructions and see where it leads us. Of course I wont follow it to the letter if I believe it will harm the horse or me, but I will try to see if I can, as far as possible, follow his schooling. Also Im am but an amatour and do not have all the aids or manpower that Pluvinel has, but I wanted to try to catch the core of the proceedours as far as I can follow it.

So today we started with, what we call, lounging. Pluvinel describes it that he ties the horse to a pole, where one man stands at the pole seeing that the the ropes doesnt tangle, and the other stands with a whip at the horse thihg. Here I ran into my first problem. I dont have  a pole or another person. But I understand the concept that the horse should be tied to something that doesnt give in, like when you are lounging today. It should be a fix point so he doesnt have an option but to bend. The solution for me was to stand on the line and then use that to get my hand steady and really try to be still. It wasnt, a pole, but I believe it fit the purpose. Also the volte needed to be small, as I saw in the picture. Which I believe is to get a larger bend in the horse, thus the horse get strenghten.

One thing I have pondered over when I now went back to the section is that he says:

”(…) to go forward, and making him turn the crupe to the outside of the ring. Consequently the horse will hold his head inside the volte and will more or less be forced to look at the pillar with both eyes, thus aquiring the habit of always looking where he is going (…)”

It sounds like he wants the horse to go around  in a very lage movemnent shoulder in, but looking at the pictures they are just going around bent in a lounge. Somehow I believe it probably is a shoulder in that he is after, that makes more sense to me, with the head towards the pillar, but I dont know. I need to experiment a bit more. Also he is not the one himself to have done the drawings (as I understand) so I believe the worded description is probably more of what he is after, then the drawings.

But only from today I was quite amazed over how good my little horse took it as he is usally not very found of loungework.

 

2017-11-08-13-22-22

Fanor, kanoner och intagning av skans

I söndags var det stor övning med KBEC, vilket innebar att infanteri, kavalleri och artilleriet var där . Jag var lite orolig för egentligen skulle Mats hjälpa mig under dagen med lastning och avlastning, men han var tvungen att jobba, så underbar Jenny ställde upp på morgonen med lastningen, och jag visste väl på Marieberg skulle jag kunna få hjälp med av och pålastningen, men väl hemma skulle jag eventuellt få lasta av själv. Vilket jag var lite nervös över, så det fanns lite i bakhuvudet hela dagen.

Första passet var vi inne i ridhuset och red och Mod var på så dåligt humör. Jag tror det är på¨grund av fällningen, för han har varit jättegrinig sedan drygt en vecka tillbaka. Dessutom så kliar han sig ”irriterad”.  Men vi lyckades ändå ta oss igenom första passet ganska bra, vi gjorde mest ”enkla” formationsövningar. Med enkla menar jag inte att det var enkla, utan mer att det var basic övningarna som kolonn, gå upp på till tre, upp på linje och så vidare.

Nästa pass skulle vi ned på fältet och rida innan infanteriet kom. Jag var rätt nervös för jag hade ingen aning om hur Mod skulle bete sig med de andar hästarna väl ute, men samtidigt visste jag att de andra hästarna var lugna och visste vad de göra. Mod skötte sig ganska bra, det var bara en incident där han gjorde en sparkade bakut mot hästen bakom, utöver det så gick det ganska bra. Det  kändes som han helt glömde bort att trilskas för att han tyckte det var lite läskigt och inte riktigt förstod vad som hände.
Sedan kom infanteriet ner och vi ställde upp oss på linje och infanteriet kom gående med världen största fana varav jag tänker ”toppen, Mod har aldrig sett en fana innan”. Han tyckte den var ganska läskig, men med lite uppmuntran och han insåg att ingen annan häst reagerade lugnade han ner sig. De avlossade också två musköt skott på längre avstånd för att vi skulle se hur Mod reagerade, Han ryckte till, men stod kvar och tittade, så ingen jättereaktion vilket var skönt. Efter det torrövade (utan riktiga skott) med infanteri och artilleriet.
Övningen gick ut på att först red en spaningsgrupp iväg och kom tillbaka, så hela kavalleriet genom infanteriet, retirerade vid skansen (kanonerna), men red igenom igen och tog oss över skansen.

Mod fattade verkligen inte vad vi gjorde. Öppningen in till fältet där vi kommit ner var på högersidan, så under framryckningen drog han åt höger, så därför fick jag hålla igen honom lite, varav vi kom lite på efterkälken, men när han såg de andra hästarna dra åt andra hållet ville han följa efter och då valde jag att bara släppa honom. Det fick bära eller brista över skansen (som var en uppskottade jordvall), men det gick bra, så fort han kom över med de andra hästarna var han fullt kontollerbar och lugn. Vi gjorde det två- tre gånger, sedan skulle det börja pangas, varav jag och Mod avvek. jag kände att han var på gränsen till vad han tyckte var okej, så kände att det hade varit alldeles för mycket med massor av skjutande, speciellt med en kanon.

Fast jag passade ändå på att träna, för jag tog av all utrustning, tog med en påse hö och ställde mig en bra bit ifrån, men ändå med uppsikt över fältet så stod vi där och Mod fick käka hö medan de pangade på. Det gick faktiskt väldigt bra, även om han studsade till ett par gånger så kunde han lugna ner sig varje gång och fortsätta äta. När hästarna sedan var på väg tillbaka gick vi och mötte upp de och då, passande nog, sköt de av ett par musköter som klickat i samma riktning, vilket betydde att skotten var i en riktining han ville gå.

Allt som allt, gick det väldigt bra. Jag tror att det jobbigaste för honom var att han inte riktigt fattade vad som hände, men när han lär sig formationerna på fältet alltid är samma kommer han bli mycket tryggare. Ska bli spännande och se hur det fungerar nästa gång. Denna gång var verkligen extrem, med första gången ute med andra hästar OCH infanteri och artilleri.

Hemresan gick också bra. Väl hemma var jag rädd att han skulle börja kasta sig ut, men vi tog det lugnt och metodiskt med lite hömuta, så kunde jag öppna bakbommen utan problem.

2017-11-08-13-22-22

Skytteträning med musköt

Som kavallerist behöver man kunna hantera både musköt, karbin och pistol. Så idag var det krutkurs som gällde. Vi gick igenom krutteori, laddningsförfarande och sedan skjutandet.

Trots att vi gjorde laddningsförfarande minst 10 gånger i rad glömde jag ändå bort hälften när jag var skulle ladda bössan. Men efter ett par skott kom man in i det ganska fort. Vilket drag det var! Jag som bara skjutit AK5 innan vilket har en minimal rekyl, denna hade inte egentligen rekyl, men det kändes som det gick en energi våg genom hela vapnet, verkligen ”ka….BOOM”. Sedan får jag ju tillägga att jag vet inte vad jag gör med min hållning när jag skjuter, men det har jag konstaterat innan att jag behöver öva på min kroppskontroll.

2017-11-08-13-22-22

Clinic för Monika Sanders

I helgen var jag och Mod på clinic för Monika Sanders, två lektioner plus teori. Jag hade hört mycket gott om Monika innan, men detta var första gången jag fått möjlighet att rida för henne. Det var dessutom på en gård nästgårds, inte riktigt på ridavstånd så fick bli transport.

Vädret var helt underbart med strålande sol och riktigt vår väder. På morgonen hade jag min underbara vän Jenny som kom och hjälpte mig att lasta, Mod var lite misstänksam att gå på, och började med fasoner att inte ens vilja gå upp på rampen, men det gick ändå ganska fort ombord med lite hö-muta. Väl framme var han cool som en filbunke, vilket jag var väldigt imponerad över, helt nytt stall med hästar runt omkring, men han stod helt kolugn och tuggade på sitt hö, och när det var slut stod han fortfarande helt lugnt och tog in omgivningen. Väldigt skillnad från första gångerna vi åkte iväg på saker.

Det jag tog med mig från Monikas lektioner var dels att jag måste bli mer följsam och ha ett flow i rörelserna. Det ska inte vara skritt skritt skritt ÖPPNA(!). Utan tänka bort öppna och mer allt ska vara i en rörelse för annars stelnar jag till i hela kroppen och bara tänker ”nu ska vi göra öppna/sluta”. Jag kände att det var ett jättebra komplement till Arne Koets lektioner. Där är det väldigt tekniskt, vilket jag gillar för jag förstår vad som ska göras när, men med Monika får jag in lättheten.

Jag tar också med mig att jag inte ska hamna i gamla fördomar och alltid ta upp med alla att Mod har haft problem med ditt och datt, utan faktiskt se på vart vi är nu och jobba med det. Och att han ska vara en border collie! Och han är lyhörd, så jag tror han kan komma till ett slags border collie stadie, en bordie collie med två sekunders fördröjning, men likväl!

Jag vet att jag har jättedålig kroppskontroll vid markarbete, speciellt i höger varv, så Monika satte mig i longerlinan för att jag skulle få känsla för hur jag skulle sätta fötterna och för att jag ska hålla samma tempo hela tiden och inte sakta in när jag ber Mod göra något. Men det känns bra att jag både kör fäktning och lite lätt yoga hemma för att få upp kroppskontrollen, för det behövs verkligen.

Allt som allt, en riktigt trevlig clinic med trevligt folk och fina hästar! Ser fram emot nästa gång!

 

2017-11-08-13-22-22

Jakten på den perfekta medryttaren

Mods underbara medryttare ska flytta till Stockholm i minst 9 månader och nu pågår jakten efter en ny. Vilket har varit mycket svårare än jag trodde!

Jag har varit medryttare i tre stall och alla har varit under väldigt långa perioder. När jag var yngre kändes det som att det var svårt att hitta en medryttarhäst och det var svårt att hitta en medryttarhäst man fick göra saker med. Då, min uppfattning var, att många ville träna sina hästar helt själva och det var inte vanligt att man kunde träna för tränare och liknande.

Nu är Mod speciell som häst, han kräver en van person och någon som kan vänta ut honom och vara oerhört lyhörd. Dessutom kanske jag ”skrämmer bort” folk med han inte rids enligt traditionell engelsk stil (vilket jag tycker är en ”enklare” ridning, men kan vara för att jag är mer insatt, jag vet inte). Men det är jättesvårt att hitta folk jag känner mig trygg med. Jag tycker ändå att jag erbjuder en ganska bra möjlighet, man får träna för tränare, möjlighet finns att så småning om åka iväg på clinics, dessutom att följa med mig när jag tränar, vilket man lär sig oerhört mycket på också.

En del känner jag inte har någon riktig ambition, de vill mest ut och åka häst, och det är inget fel med det, men jag vill gärna ha en medryttare som ändå vill lite. Plus att en del har jag känt att de inte är så kunniga, vilket jag inte ser något fel på, men då behöver man vilja lära sig.

En del andra har varit tvärt om, de har varit lite för ”jag kan det här” och inte lyhörda på varken mig eller, framför allt, Mod. Han är en häst man måste känna av och inte bara kräva. Han får inte köra med en, men samtidigt behöver man komma underfund med att begära saker utan att han tror att man tvingar honom till något. Jag har svårt att förklara men jag får en dålig känsla från vissa att de missar det här med att de ska rida med hästen.

Förr var man i stallet för att man älskade att vara just i stallet och mysa med hästar, men idag får jag en känsla att man är i stallet för att det är ”coolt”. Lite som många ”söker medryttare häst” annonser så lägger folk upp en selfie som snarare ser ut som en tinderprofil bild, sönder redigerad med sju filter och duckface. Som om man väljer en medryttare på vem som ser snyggast ut på bild, för mig är  det väldigt märkligt.

Kontentan är väl att jag skulle behöva hitta mig själv som medryttare 🙂 Vad jag hade älskat att hitta en medryttarehäst som tränade historisk ridkonst och tornerspel innan jag hade häst. Men det är väl för att jag gör allt jag alltid velat göra också. Andra insikten är väl att jag kanske behöver sänka mina förväntningar och krav, samtidigt vill jag inte sänka de på bekostnad att Mod inte blir behandlad och hanterad på ett sätt som är bra för honom. 

2017-11-08-13-22-22

Vem har bytt ut min häst?

Jag undrar vad som hänt med min häst, jag börjar nästan tro någon har bytt ut honom i hagen. Vi gjorde lite kapson övningar igen och det kändes nästan som han VILLE jobba! Nästan att han bjöd på traven och självmant ville göra sluta ( i vänster varv, fortfarande inte där i höger…). Jag var helt chockad, och åter igen, inga konstigheter att börja trava. Det var ett par gånger han stannade när han tyckte jag begärde lite mycket, men han kom igång igen med lite övertalning.

Sluta i vänster varv går jättebra! Jag behöver bara hålla upp spöt upp och ned och han kommer självmant in! Testade honom även på löst grimskaft och han kom in med bakdelen även då. Däremot i höger varv har han jättesvårt för det, men idag fick han åtminstonde lite bananform, även om han inte trampade in, så är det ändå ett steg på vägen.

Jag försökte även få en galoppfattning, vilket inte gick. MEN han kickade upp med bakbenen (svårt för att förklara), dels rakt bak, men även lite som en gunghäst, vilket kändes ändå bra första steg. Och framför allt att han accepterade att jag begärde det av honom, han blev inte förbannad på mig, vilket han kunde bli förut.