Lägerliv

I helgen var det lägerliv med Bohus Elfsborghs Caroliner. Det innebar helhelg med hela föreningen som generalrepeterade inför sommarens uppvisningar.

På lördagen skulle vi öva först uppvisningen inför djuramossa på förmiddagen och sedan slaget vid lund (som ska visas i Lund 10 juli) på eftermiddagen. Man kan säga att jag och Mod fick snabbkursen i skotträning. Vi har varit med en och en halvgång på skotträning. Ena gången var vi bara med på torrövningen, där man övar rörelserna fast utan skott, och sedan sista träningen var vi med på en halva skottsessionen.
Det vi skulle göra på djuramossa övningen var att på ena halvan av fältet stod två kanoner och sedan det svenska infanteriet och på andra sidan var det uppställt två spanska ryttare, med ett 10-tals meter mellanrum, men mellan de låg det sedan en halmbal. Och bakom där stod de norska soldaterna (vi hade en gästförening från norge på besök) och en kanon, som skulle representera en skans.
Det som skulle hända var att tre ryttare skulle rida iväg på span och se om skansen var befäst, norrmännen skjuter efter de. Ryttarna rider tillbaka och hämtar hela kavalleriet som rider fram, vänder framför de spanska ryttarna och rider tillbaka och bakom infanteriet som står och väntar. Rundar infateriet, som börjat röra sig framåt, för att sedan bryta igenom mellan de spanska ryttarna och sedan ta infanteristerna bakom.
Vi körde första vändan med skott, vilket blev lite kaos då det är en sak att höra innan vart man ska ta vägen och hur man ska röra sig, men sedan faktiskt göra det på fältet är en helt annan sak. Men Mod skötte sig riktigt bra, och vi hängde med i alla rörelserna.
Resten av förmiddagen torrövade vi för att få in förflyttningarna ordentligt, och det blev tillslut jättebra. Jag var också jättenöjd, för vi kunde galoppera tillsammans med de andra i kolonnen, vilket Mod har haft svårt för, då han tycker det är jobbigt att galoppera så långsamt, så ofta blir det bara trav.Eftermiddagen sedan, slaget vid Lund, torrövade vi massor först innan det skulle bli med skott. Men då avvek jag för jag kände att jag ville inte att det skulle bli för mycket för Mod.
Men det var väldigt roligt det jag var med. Också intressant. Vi la upp det så att svenska infanteriet stod på ena sidan, och vi i kavalleriet långt bakom de, danskarna (eller i detta fall våra norska gäster) stod på andra, sedan var svenska ”kungen” med två ryttare bakom danska linjen. Så började det med att det svenska infanteriet tryckte tillbaka danskarna och när de blivit tillbaka trängda en bra bit så kom sedan kungen bakom de och red igenom, för tydligen så ska kungen ha ridit fram till en dansk trumslagare och sagt till honom att öppna ledet, vilket han hade gjort (högst oklart varför den danska trumslagare lyssnade på den svenska kungen, men det var vad de sa). När kungen kommer igenom så red vi i kavalleriet fram och då gick de danska soldaterna i carre, alltså ställer sig i en fyrkant/klunga och vi red sedan runt de ett varv. Varav vi sedan drog oss tillbaka lite, och då flydde danskarna och vi satte efter, och där var momentet slut

Under söndagen gjorde vi helt andra saker, men som var nästan ännu roligare! dag skulle vi inte öva på någon uppvisning, utan öva ett scenario. Området var ett mindre bergsområde, eller bergigt område kanske man snarare ska säga, det var en skogsknaller som var rätt backig och brant på sina ställen. I ena ändan hade vi vårt lilla tältläger och det skulle då föreställa garnisonen som svenskarna hade, där fanns också en kanon. Sedan blev norrmännen utkörda i skogen och fick order som vi inte visste om, vi visste bara att deras huvudmål var att ta garnisonen, men inte hur eller varit ifrån.
Vi i kavalleriet kunde inte riktigt röra oss högst upp på bergsknallen, det var för otillgängligt för hästarna, så vi hade som uppgift att patrullera. Jag patrullerade nedan för berget, lite mer bakom och flanken ut från vår garnison, för att jag kände att det passade Mod bra att vara bakom kanonen och musköterna, det låter inte lika mycket då. Det var så himla fint, fin grön skog, med vackra stigar och lite duggregn i luften, men inte mycket, så red vi där två-tre stycken i patrull och spanade efter röda rockar i skogen. Efter ett tag hörde vi hur det började smälla i skogen och så visste man att nu var det på gång. Så vi red tillbaka och en patrull fick rida ut i terrängen framför garnisonen, fast jag hoppade det denna gången då jag inte ville vara framför kanonen och vara alltför nära musköterna. De fick tag på 3 av norrbaggarna, tror de skulle vara 7, men vi fick fortsatta order att patrullera flanken, för det trodde att de framför garnisonen kanske bara vara en skenmanöver för att kunna runda garnisonen och komma in på sidan.

Så höll vi på ett tag och red patrull och hörde de sköt och ropade i skogen ovanför. När vi var i lägret var det så himla roligt att se alla verkligen leva ut sina roller. Som en tillfånga tagen norrman försökte rymma genom att ta sig an en svensk kapten, men det kunde han glömma och i handgemänget så lyckades han stuka foten, men han verkade lika glad för det. Eller en annan norrman som vi fick höra gömde sig i ett träsk för att undvika att bli upptäckt! Det är inlevelse det!

De grymma Canonkillarna var där och fotograferade:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *